Glädjekväll

Inget är som en bal på slottet (ur snövit ....) Under årtionden har det funnits inskrivet i de ideologiska fundamenten för liberala och socialistiska ideologier. Kungar och drottningar är av ondo, de manifesterar förtryck mot de stora massorna. De representerar en människosyn där vissa är förmer än andra, vissa föds som bättre individer än andra. Med andra ord kunde kungadömet för årtionden sedan avskaffats i vårt land med givna majoriteter, men så har inte skett. Kungafrågan har blivit det politiska hyckleriets paradfråga. Ingen annan fråga har så skiljt ideologi och verklighet som just kungahuset. Och igår (19.6) kom rimligen den politiska ideologins kollaps om inte förr. Då flockades socialister och liberaler med några undantag vid kungabröllopets matbord, glada över den gratismåltiden. För egen del har jag aldrig haft något emot kungahuset. Som reservofficer i flottan, har jag haft nöjet att äta lunch med kungen vid ett par tillfällen för ganska många år sedan. Och varumärket de representerar är en ofta underskattad tillgång i det offentliga Sverige. För egen del såg jag VM-matchen Danmark- Kamerun under bröllopsmiddagen, men från ett angränsande rum hörde jag Tv referera bröllopet och middagen. Visst är det fint när unga människor väljer att dela livet med varann, det fundament som äktenskapet representerar är också en viktig del i samhällets sociala kapital. Viktoria och Daniel kommer säkert att klara den balansgång det innebär att ständigt vara det offentliga Sveriges representanter i olika sammanhang. Mannen av folket och kvinnan av börd har förenats, och därmed borde den frågan vara löst. Det är hög tid nu att ideologerna på vissa partikontor går över sina skrivningar om kungahuset. 2010.06.20 Jarl Strömbäck