Paintball på riktigt!

Reklamens makt är stor. Så stor att väldiga summor på olika sätt används för företagens marknadsföring via reklamen. Naturligtvis har det forskats på området också, och vi påverkas. Konstigt vore det väl annars. Reklam riktad till barn är särskilt känslig, de växande barnen har inte mognad nog att skilja mellan fiktion och verklighet i alla lägen. Alltså riskerar reklamen riktad till barn att vara särskilt ”farlig”. Var och hur vi påverkas är en annan fråga av mer personlig karaktär. Den som har starka referenspunkter i form av föräldrar eller andra som styr tankens flykt mellan fiktion och verklighet klarar sorteringen bättre, andra sämre. I det sammanhanget har också våldet, det som främst riktar sig till ungdomar en given plats. Krigsspel som föder ungdomsgäng och revirtänkande växer nu till ett allt större problem i våra städers förorter. Paintball har ersatts av skarp ammunition och väpnade dueller på öppen gata. Och i alltmer påverkade hjärnor växer tvångsföreställningar fram med förebilder man funnit i spel eller på nätet. Så skall nog en väsentlig del av orsakerna till dödskjutningarna på skolor från Columbine till Kauhajoki ses. När och hur skall samhället ta sitt ansvar? Bör samhället och media, inklusive reklam och spelbranschen påtvingas någon sorts värdegrund? Frågan är naturligtvis känslig, inget får röra de heliga friheter som är kopplade till ord och tanke. Priset för det synsättet förefaller å andra sidan att bli allt högre, och att reagera med högre straff är ingen lösning. Då har skadan redan skett, istället måste förebyggande värderingar inympas i våra ungas sinnen. Men en sådan tanke kommer att kollidera med mycket tunga ekonomiska intressen. Det har alltid funnits de cyniker, vilka med ett beklagande leende tjänar pengar på andras olycka. Vapenhandlare och knarkbaroner har sina köpta medhjälpare. Och priset får ibland oskyldiga barn som de i Kauhajoki i veckan betala. 2008.09.28 Jarl Strömbäck