Personval breddar demokratin!

Valrörelse på torget Jan Rejdnell utdelar i NU 34/08 ett antal riktiga rallarsvingar mot Olle Schmidt(FP) och tanken på att avskaffa spärrgränserna i personvalen. Sentensen i Rejdnells skrivning är att partierna mister i betydelse och bristen på partidisciplin gör regerandet/styrningen av uppfattningar svårare. Ytligt sätt är det naturligtvis korrekt. Den diktatoriska polisstaten av kinesisk modell är kanske mönstret av statlig kontroll, men den har väldigt lite med den liberala frihetstanken att göra. Och är det verkligen så att ett avskaffande av spärrgränserna skulle göra regerandet sämre? Låt oss se på vårt östra grannland Finland, där personval utan spärrar tillämpas. Är regerandet mer krisartat där? Svaret är rimligen nej på den frågan. Skolpolitiken används som ett föredöme av svenska liberaler. Energipolitiken är långt mer framsynt och tar större hänsyn till näringslivets och enskildas behov än i vårt land. Och försvarspolitiken har en långt fastare grund att stå på än det önsketänkande som präglat svensk försvarspolitik, och nu kritiseras från många håll. Det är alltså inte korrekt att se ett system med personvalet utan spärrar, som ett hot mot ett ansvarsfullt beslutsfattande i regeringen. Däremot kan det motverka att ogenomtänkta beslut, som det om FRA kommer till utan tillräcklig förankring. Den modell med hårt styrda partier vi har i Sverige riskerar å andra sidan medverka till att det ständigt uppstår nya partibildningar, lokalt och nationellt, som ett resultat av det missnöje som gror med de traditionella partierna. Ny Demokrati, Junilistan, och Sverigedemokraterna är uttryck för det, och på lokal nivå finns det många fler exempel.. Ett liberalt parti med frihetstanken och demokrati som mål, borde komplettera sitt regelverk på några punkter om man vill vara ett ständigt öppet, sökande och lyssnande parti. Med mina erfarenheter från tiden sedan personvalen kom in i bilden skulle jag önska följande: • Att tiden för ordförandens mandat i partiets avdelningar och regioner begränsades till max 8 år. Kan man byta president i världens viktigaste demokrati USA vart 8:e år, så borde det gå i partiernas lokalföreningar. Det fantasilösa återväljandet av alltmer av vänskapskorruption och förstelning präglade ledarskapet stöter bort nya medlemmar, och riskerar med tiden att leda till allt lägre valresultat. • Att spärrgränserna togs bort i sin helhet. Det skulle vitalisera det politiska livet och utrymmet för missnöjespartier skulle minska om rum för nya tankar gavs i de traditionella partierna. • Slutligen men inte minst. Valledningarna måste hållas fria från jäv i minst lika hög grad som när vi bekämpar jäv i andra fall. Det finns rent absurda fall där den ene maken suttit och styrt valledningen till förmån för sin maka. Det sättet att agera är djupt oetiskt och borde inte få förekomma. Demokrati är ett begrepp som förpliktigar. Tanken att val utan spärrgränser skulle bli förödande på något sätt saknar vetenskaplig grund. Den uppfattningen liknar mer den gamla tanken att rösträtt skulle förbehållas de med en tillräckligt hög utbildningsnivå. 2008.08.26 Jarl Strömbäck