Rättsröta i vår tid?? Finns rättsröta i vår tid? Svaret finns till del att finna i den debattartikel som Hannes Råstam, journalist känd från tv:s ”Uppdrag gransking”, hade på DN-debatt den 20.mars. Den är väl värd att ta del av också för ÖA:s läsare Bakgrunden till artikeln är ett rättsfall, där fadern till en då 9-årig flicka dömdes till 8 års fängelse för incest med barnet. Flickan hade fantasier vilket tidigare psykologutredningar visat, om sina relationer till både sin far, andra män och kvinnor. De fantasierna underbyggdes under den rättsliga prövningen av ”experter” vilka såg det spekulära och sensationella i flickans berättelser. Fantasierna fördes vidare i polisens och åklagarens ställningstagande under den rättsliga prövning i lägre rätt, där mannen dömdes till 8 års fängelse. Senare undersökningar initierade av uppdrag granskning har uppenbarat att såväl polismyndigheten som åklagaren dolt vittnesmål och dokument som skulle vara till fördel för fadern, med följden att denne fått tillbringa 3 år i fängelse innan högre rätt helt frikände honom. Idag har flickan medgett att allt var falsarier, fadern är släppt ur fängelset och flickan krävs på 500.000 kronor i skadestånd av brottsoffermyndigheten. Den instans som i realiteten har felat är det rättsliga systemet. Det har skett genom en slarvig och i viktiga avseenden direkt felaktig hantering. Man kräver nu ersättning av ett barn för ett rättshaveri för vilket systemet självt är ansvarigt. I lokaltidningen kunde vi den 22.3 läsa om omhändertagandet av en 6-årig flicka med av allt att döma ett äldre föräldrapar. Frågor av den arten är sekretessbelagda, och det är därför svårt för lekmannen att uttala sig i sak. Humanistiska nämndens ordförande hävdar enligt lokaltidningen att ”Utredarna har ett strikt tjänstemannaansvar. De har lagt ner ett jättejobb som vi måste lita på”. I det yttrandet ryms också synen på det politiska uppdraget. Som politiker är vi valda att företräda medborgarna, inte att primärt företräda tjänstemännen. Om man inte inser den skillnaden, och är beredd att acceptera den. Då har medborgarna förlorat sina politiska företrädare.