Extremismens pris

 Helgens händelser i Paris kan inte gå okommenterade också i den här bloggen. De utgör ännu ett bevis för tesen att extremisten skyr inga medel för att nå sina mål. Död, ödeläggelse utan annan koppling till de som drabbas än att just skada.

Då kan målen vara en skola i Trollhättan eller restauranger eller en konsertlokal i Paris. Extremism har inget med demokrati att göra. Extremisten värdesätter inga andra grunder för sitt handlande, än de man skapat för att legitimera sina våldsdåd. Därför måste också extremisterna exkluderas från det demokratiska samhället och dess synsätt.

Massmördaren Breivik

Det demokratiska samhället bygger på delade värderingar, och respekt för människovärdet, liksom problemlösning utan våldsinslag. Allt de som extremisten betraktar som förhatligt och svagt.

Dessbättre visar all erfarenhet att de extrema rörelserna faller samman förr eller senare. Utan att gå alltför långt tillbaka i tiden, kan man erinra sig de mordband som under namn som ”Rote arme fraktion” och liknande i Tyskland och Italien för något årtionde sedan spred skräck omkring sig.'

Nu förefaller även de stora elefanterna gå in för att krossa IS. När Ryssland gör det, så är det del av deras långsiktiga plan. Man vill inte ha en spridning in i sina områden i södra delen av det som är det ryska imperiets svaga flank. Länder som Tjetjenien och Ingusjien, liksom stan-länderna. Länder där inflytandet från IS mycket lätt skulle kunna spridas, och bli till en svårsläckt brand.

Ur den verkligheten ser vi nu hur USA och Sovjet går in för att krossa IS, och därmed gör ett jobb som på motsvarande sätt besparas EU och dess länder.

Historia skrivs på många sätt, det som nu sker är också historia. Vi kanske ser börja på slutet för rörelsen IS, och dess dröm om kalifatet. Men det kommer inte att stoppa människor från att söka en ny framtid i de demokratiska fria länderna.

Kaos har alltid skapat folkvandringar, den folkvandringen kommer att fortsatta länge än. Vi kan bara stoppa den genom att hjälpa till att skapa drägliga förhållanden för de som flyr i deras hemländer.

2015.11.16

Jarl

Amerikanskt dilemma

     

I den här bloggen har genom åren synpunkter på det våld som masskjutningar av oskyldiga i skolor eller på andra offentliga platser innebär. Det urskillningslösa våldet, det som inte söker sina offer på andra grunder än dödandet i sig, är i grunden obegripligt som inslag i ett civiliserat samhälle.

Att det då fått så stora proportioner i USA, förebilden för det goda samhället för stora delen av den övriga världen, är svårt att förstå och smälta. Den abnorma företeelsen skall väl inte finnas i det trygga och goda samhälle de flesta förknippar med drömmen om Amerika??

Amerikanska konstitutionen i original

Den stora gruppen vapenvänner är i det avseendet de som mer än andra motsätter sig nödvändiga förändringar. National Rifle Association (NRA) och dess lobbyister hänvisar ständigt till den amerikanska konstitutionen av 1787, där rätten att bära vapen finns inskriven.

Och visst vore det lättare att acceptera den synpunkten om också vapenvännerna accepterade att det gällde den typen av vapen som fanns år 1787. Dåtidens vapen var enkla mynningsladdade gevär, med dem skulle vi inte få några masskjutningar. Argumentet att hänvisa till konstitutionen leder också fel i andra avseenden. Vid den tiden pågick det utrotningskrig mot den amerikanska urbefolkningen som med dagens synsätt med säkerhet skulle benämnas folkmord.

Den delen av USA-s historia är en i många anseenden mörk historia, som bara fragmentariskt lyfts fram i sitt verkliga och brutala sammanhang.

Om nu Obama lyckas med försöket att begränsa vapenlobbyns inflytande, är det något att glädjas åt. Risken är tyvärr att det blir en halvmesyr, att alltför avancerade automatvapen kommer att fortsätta att flöda i kretsar där de inte hör hemma.

Och i förlängningen att det demokratiska inslagen i samhället trängs allt hårdare av skräcken för det osynliga men alltid närvarande våldet.

2013.01.19

Jarl Strömbäck