Tjänster och gentjänster

Göran Thingwall, riksdagens fången på fyren Häromdagen gick president Obamas sjukvårdsreform i USA igenom kongressen, efter en politisk strid som varit mycket hård och inflammerad. Naturligtvis har den striden inte bara sin grund i sjukvårdsfrågan, det förslag som nu röstades igenom har republikanerna själva talat för i tidigare administrationer. Det handlade här i mycket hög grad om att vingklippa Obama och hans regering, se det gärna som en senkommen hämnd för nederlaget i presidentvalet. Tjänster och gentjänster, eller för den delen dess motsatser att ge igen för oförrätter är en del av politikens väsen. När Maud Olofsson mot mångas vilja och övertygelse körde genom överenskommelsen om att tillåta nybyggd kärnkraft för ca ett år sedan, blev det storm i Centerpartiet. Inget konstigt i det, det var ju den heligaste av partiets frågor man avrättade på ett sätt som väldigt många inte kunde acceptera. Och resultatet syns nu i partiets sviktande opinionssiffror. På motsvarande sätt har partier och enskilda ledamöter fått svälja ner eventuella egna övertygelser, för att hålla de två blocken samman inför årets val. Det första valet någonsin som i egentlig mening speglar ett 2-partisystem i vårt land. Men visst finns de fribrytare som vägrar acceptera underkastelse som en naturlig del i det politiska mandatet. Dit hör de 3 centerpartister som annonserat att man inte kommer att stödja en omröstning i riksdagen i kärnkraftsfrågan. Och dit hör den moderate riksdagsman, Göran Thingwall som hellre än att underkasta sig dåliga beslut valt att lämna Moderaterna och nu stödjer SPI, ett drygt 20 år gammalt men för många anonymt parti. Hans beslut kan man tycka vad man vill om, de flesta som nu pekar finger åt honom, skulle säkert valt den lätta vägen. Få är de politiker som står upp för en ideologisk synpunkt om den kolliderar med tryggheten i det politiska mandatet och de pengar som där rullar in. Den församling, riksdagen som i andra sammanhang lagstiftar mot mobbning, har nu förflyttat Thingwall till en källarlokal i en strävan att osynliggöra honom på gränsen till utplåning. Den markeringen är knappast något adelsmärke över svensk demokrati, men väl över politikens egna mörka sidor. Politikerföraktet borde nog hellre riktas mot förtryckarna, än mot de som i övertygelse står upp för egna synpunkter. 2010-03-23 Jarl Strömbäck