Förbättra psykvården!

Psykvården har under en längre tid varit satt under debatt. Orsaken är naturligtvis de många våldsbrott som kan härledas till psykoser eller liknande tillstånd. En opinionsundersökning presenterad av tv4 den 14 augusti visar att endast 9% av befolkningen i vårt land har stort förtroende för psykvården, nog är det en siffra som borde stämma till eftertanke. Den reform som genomfördes för ca 20 år sedan, och innebar att våra institutioner stängdes var säkert väl tänkt. Men som med alla förändringar måste de kunna utvärderas och anpassas efter de erfarenheter reformen ger. I kölvattnet av psykiatrireformen följde också många tragedier. Människor som i många år varit trygga i institutionens hägn, klarade inte ensamboendet, med självmord eller andra destruktiva beteenden som resultat. Det är omskrivet och omvittnat att kommunerna inte klarade uppgiften att ta över vården av de ”frigivna”. Den utvecklingen har fortsatt. Nu handlar det i mångt och mycket om att även de som är i akut behov av hjälp inte får den. Personal saknas inom sjukvården, inte minst är det ett förhållande i vårt län. Den psykiatriska kliniken i Sundsvall, och även på andra håll har under senare år haft ständig brist på läkare, delvis som följd av schismer om hur verksamheten skall bedrivas och om resursbehoven. Det förhållandet ökar köerna, något som är särskilt oroande mot bakgrund av de många ungdomar som behöver hjälp och stöd för sina problem. Det är inte svårt för den som söker att finna personer på gator och torg som borde få ett bättre omhändertagande. Mot den bakgrunden skall ses det upprop för en bättre psykvård som folkpartiet nu för fram. I det ryms ett krav på mer av resurser till vården. En miljard ytterligare av statliga medel har partiet i sin alternativbudget. De pengarna skall räcka till bland annat 2000 ytterligare platser för vård- och boende i landet i stort. För vårt läns skulle det innebära 55 väl behövda vårdplatser. I det skapas också utrymme att tvångsvårda de som uppenbarligen inte kan hantera sin sjukdom eller medicinering. Men också livsstilskriser medför ofta behov av vård. Depressioner och utbrändhet är tillstånd som borde kunna mötas genom adekvat hjälp från våra vårdcentraler eller privat drivna specialistmottagningar eller självhjälpsgrupper. Psykiskt sjuka är ofta utsatta, sköra människor. Personliga ombud i kommunerna kan bli ett stöd i arbetet med att både få adekvat hjälp och rehabilitering tillbaka till normalitet. Slutligen måste också farlighetsbedömningar göras. Människor som i sin diagnos kan antas bli farliga för sig själv eller andra, skall inte få lämna vårdens kliniker, de skall få vård. De våldsbrott som under senare år haft psykisk sjukdom som bidragande faktor kan förebyggas. Medlet är en seriös satsning på vårdens olika nivåer. Också vi i Västernorrland har mycket att förbättra. 2006.08.14 Jarl Strömbäck