Förskingrat arv

Från att vara kronjuvel i den statliga företagsgruppen, till att bli ett förlustföretag. Från en kassako som levererade miljardinkomster till medborgarnas välfärd, till att bli ett problemföretag, på i stort sett alla områden, det är en trist utveckling för anrika Vattenfall.

Allt började med den hybris som skapades runt EU-inträdet. Sverige skulle bli en stor och viktig spelare i det europeiska samarbetet. Våra tillgångar skulle bli en del av europas tillgångar. Och som det snälla folket i nord låt vi oss plundras.

Samtidigt som kolet skulle utfasas som energikälla i Europa av miljöskäl, köpte Vattenfall brunkolsanläggningar för mångmiljardbelopp. Anläggningar man nu försöker bli av med efter stora avskrivningar.

Man köpte upp det holländska gasföretaget Nuon, en svindyr affär som också blivit en våldsam förlustkälla, och tung börda att bära. Och den kassako som Vattenfall en gång var är nu i stort ett plundrat skal, som kämpar för sin överlevnad och inte förmår ge ägarna/medborgarna någon avkastning till välfärdsarbetet.

Vägen till allt detta har det politiska ledarskapet störst ansvar för. Det är där ägardirektiven skrivs, och därmed inriktningen för företaget. Den förre näringslivsministern Maud Olofsson är i det sammanhanget Vattenfalls baneman no 1, som drivande i den process som ledde till Nuon-affären, och också engagemanget i vindkraften.

Vattenfalls dilemma blir på så sätt också folkets dilemma. En utomordentligt väl fungerande energimix av vattenkraft och kärnkraft, helt koldioxidfri, förvandlas nu allt mer till ett gungfly av osäkerhet och kostnader i takt med att den olönsamma vindkraften subventioneras, och kärnkraft och vattenkraft skattebeläggs allt mer.

Arvet från de kloka politiker som byggde energimixen för årtionden sedan, skrotas nu bit för bit av i grunden okunniga lekmän och kvinnor, som kallar sig politiker. Vi får vad vi förtjänar, och i takt med nedmonteringen av välfärden som blir resultat av detta, kommer också legitimitet och sammanhållning i samhället i stort att urholkas.

Partier som SD har sin grogrund i det missnöje som etablerade partier skapat. På så sätt undergräver den demokratiska rörelsen sin egen legitimitet, och bäddar för helt andra ledarskap.

2016.11.03

Jarl

Valborgstid 2015

Valborgsmässoafton år 2015. I Keillers park i landets andra stad lyser vitsipporna likt vita mattor i terrängen. Det är vackert och vårlikt. Här andas framtidstro och byggandet av bostäder har hög fart. Regeringens ministrar är på besök och berömmer den lokala ledningen för den utvecklingen.

Annars är den stora nyheten i landet det faktum att vårt lands, och medborgarnas eget energibolag Vattenfall nu kastar in handduken när det gäller energipolitiken. Man vill påskynda avvecklingen av kärnkraften. Den galenskap som kännetecknar den frågan saknar motstycke i vårt lands ekonomiska och energipolitiska historia. En liten minoritet av C och Mp politiker, har tillåtits styra den kanske allra viktigaste frågan för vårt företagande, och därmed också för välfärden, i många år.

Den billiga energi som vi får via vattenkraften och kärnkraften belastas med allt högre skatter, med mer eller mindre fantasifulla namn. Fastighetsskatter, energiskatter, elcertifikat, allt med målet att pressa upp kostnaderna, och olönsamheten till en nivå där ansvariga för verksamheten inte längre kan ta ansvar för den. En nivå där vindkraften skall bli normen för prisbildningen.

Så kan en minoritet som representerade drygt 10 % av väljarna i det senaste valet försätta vårt land i ett oerhört allvarligt läge. De jublar och tuggar sitt mantra om förnybar energi, men möts av alltmer av skepsis från de som förstår och berörs, vetenskapens tungviktare, liksom näringslivets.

Hur kan man så lättvindigt låta sig luras av vindkraftskramarna, de som basunerar ut lögnerna om dess stora potential och frälsning. En energiform med en verkningsgrad om 6 % skall alltså ersätta kraften från kärnkraft och vattenkraft med verkningsgrader om ca 90 %.

Vil lever i en del av världen som är förskonad från seismiska problem, men charlatanerna jämför vår situation med den i jordbävningsområdena. Vi har en 40-årig erfarenhet av en väl fungerande kärnkraft, med en rigorös kontroll och utan dödsolyckor orsakade av strålning under den tiden, men vår verklighet jämförs med den från Chernobyl, lika intelligensbefriat som att säga att en katt är en hund. De har båda fyra ben, men sen skiljer sig mycket åt.

Och nu används den retoriken till att genomföra den största skövling av naturområden som gjorts i vårt land sedan vattenkraftens utbyggnad. Se på bilagd bild, den talar för sig själv. Det blåser som mest vid våra kuster i syd, väst och ost. De stora behoven av el. energi finns i mellan – och Sydsverige. Norrland är sedan årtionden en stor nettoexportör till övriga landet.

Men var byggs då vindkaraften ut? Ja i Norrland naturligtvis. Det koloniala tänket visar sig än en gång med sitt fulaste tryne. Medlen är mutor i olika former till snikenhetens företrädare, eller förrädare, vilket man nu föredrar att benämna dem. Och naturligtvis den vanliga valsen om arbetstillfällen som aldrig kommer att infrias.

Och livsförutsättningarna för de närboende som drabbas blir dramatiska, det visar mängder av vittnesmål från olika delar av världen. På sikt kommer den här utvecklingen ge samma sorgliga resultat som vattenkraftsutbyggnaden. Förstörda naturvärden och därmed livsförutsättningar. Alltfler ödegårdar på områden där ingen kommer att vilja bo. För den som besvärar sig med att leta och läsa, är den utvecklingen skriven i skyn.

Och inget av detta vore möjligt utan de miljardbelopp i form av subsidier som vindkraften årligen får del av. Så fungerar politiken när den är som sämst, priset kommer vi på olika sätt få betala.

2015.04.29

Jarl

Nyheter i rötmånadstid

Solen skiner över himmel och hav när detta skrivs, och vattnet i havet har äntligen närmat sig badtemperatur. Det blir inte mycket tid till tidningsläsande, men nyheterna når fram ändå. Nyheter som borde vara skrönor men dessvärre tycks ha all möjlig substans i form av verklighet.

Det påstås i en internationell granskning att välfärden i vårt land var som högst 1978. Hur man förhåller sig till det beror på hur man mäter välfärd. Är det en personlig bedömning kanske man ser det annorlunda, mäter man med hela samhället som bas blir resultatet det forskarna kommit fram till. Att skolan alltmer halkar efter i olika avseenden, har rapporterats tillräckligt för att inte behöver specificeras i den här bloggen. Möjligen kan man då tillfoga, att det förvånar att snart 7 år med ”skolpartiet FP” som ansvarigt för skolan, inte fört till större positiva förbättringar. Att vård och omsorg brottas med stora framtidsfrågor kan knappast ha undgått intresserade.

En annan nyhet som berör är de galenskaper som kännetecknat svensk energipolitik sedan inträdet i EU. När våra politiker i tidigare generationer byggde ut vattenkraft och kärnkraft i vårt land var det med det uttalade syftet att göra Sverige självförsörjande på El. Det skulle ge oss billig el, som stöd för svensk exportindustri, vilket också har varit fallet. El som idag i stort sett är koldioxidfri, och räknas som hållbar.

Kärnan i den politiken har varit det svenska av staten ägda Vattenfall. Samma Vattenfall tilläts efter EU-inträdet gå ut i Europa och köpa miljömässigt hårt kritiserad kolkraft och kärnkraft, samt senare också gaskraften i Holland. Resultatet av det ser vi nu i en påtvingad nedskrivning av värdet på de ”tillgångarna” med 30 miljarder.

Det borde vara en rötmånadshistoria, men är tyvärr facit av ett ekonomiskt vågspel som samhällsägda företag i vårt land inte borde syssla med.

Nästa fas i denna märkliga utveckling, är den nu med skattemedel hårt subventionerade utbyggnaden av vindkraften. En utbyggnad som kritiseras hårt av närboende och kunniga forskare, men forceras fram på ett sätt som inte borde få ske.

I all denna utveckling har det politiska etablissemangen det avgörande inflytandet. Inget av ovanstående skulle kunna ske utan politisk styrning, så frågan återkommer. Vilken politisk inriktning kommer att stödjas i valet 2014, och finns alternativa synsätt? Skall urholkningen av vår välfärd tillåtas fortsätta?

2013.06.26

Jarl Strömbäck/SPI-Välfärden

Relingsvägen 22

89178 Bonässund

070 6727669