Efter påsken

Så har då denna alldeles speciella påskhelg firats, om man kan kalla det så?  I vart fall står inte almanackan stilla, dagarna går och helgen är över. Hur många dödsfallen varit i vårt land får vi väl reda på när räknenissarna på kommuner och landsting är tillbaka på sina arbetsplatser. Att man skulle ha bevakning av den frågan under helgdagarna, vore väl för mycket att begära?

Och runt om i vår stora omvärld, hanterar man Corona-smittan på olika sätt. Ett är att förneka dess existens. I vissa länder som Turkmenistan är det straffbart att använda begreppet Corona eller Covid-19 virus. Något sådant förekommer inte där?

Också i Vitryssland anser den allsmäktige ledaren Lukasjenko att landet är immunt från smittan. Och i Ryssland, den stora kontinenten dör mängder av människor i lunginflammation, hur den uppstått styrs efter behag av Kreml diktaturen. Nu börjar det bli ett stort problem i Moskva, och då agerar staten. Medborgarna måste ha ett särskilt pass för att förflytta sig. Flyg- tåg och annan trafik regleras och begränsas hårt, samtidigt som visselblåsare talar om en enorm sjukvårdskris i landet.

Dessbättre finns också de positiva signalerna, de nordiska länderna tycks ha smittan under kontroll, och vissa lättnader i rörelse medges. Både Italien och Spanien talar om minskat insjuknande och fallande dödssiffror, så kanske kan vi se normaliteten börja återkomma? Och Englands sturske ledare Boris Johnson, har fått uppleva en nära-döden upplevelse, i sin egen kamp mot smittan. En upplevelse han nog sent kommer att glömma.

Smittans epicentrum nu är USA, där dödsfallen fortsätter att öka. Nu använder dess galne president de dagliga presskonferenser som hålls som ett eget forum och en plattform för valpropaganda. När de lögner han sprider där ifrågasätts av journalister möt det av aggressivitet från presidenten, och direkt kränkande beteende.

Nytt för dagen i det avseendet är att han i polemik med CNN-s journalist, utropat sig ha “total authority”, total makt i USA. Något som inte har något stöd i författningen, men väl ligger i linje med Trumps syn på sig själv.

Viktigt är då att inse att den makten har skänkts bort av det republikanska partiet. Demokratin är på väg att helt sättas ur spel i USA, men mer om det i kommande bloggar.

2020.04.14

Jarl S

Obama-feber

Det råder Obama-feber i Sverige och norden när den amerikanske presidenten besöker oss. Den förste president sedan New Deal och Roosevelt, som verkligen sätter värde på välfärdsfrågorna, åtminstone i retoriken.

När de 8 åren som president är över, kommer han nog främst ihågkommas som den president som mer än någon annan på årtionden väckte människors förhoppningar, fick deras glädjetårer när han valdes till president. Samtidig som han ärvde den största ekonomiska kris som drabbat USA och världen sedan 1930-talet. En kris som världen fortfarande arbetar för att komma över.

De regleringar som kom till för att undvika ekonomiska kriser i samband med New Deal på 30-talet, lyckades finanslobbyn och en svag presidentmakt nermontera under 90-talet och senare. Olika dokumentärprogram har på ett tydligt sätt visat följderna av det, och det faktum att ingen egentligen gjordes ansvarig för det enorma svindleri som egentligen är navet i den utvecklingen.

Tillbaka till Obama, det är inte lätt att vara president, katalysator i en stat med så starka krafter vilka vill styra utvecklingen. Hade han kunnat agera annorlunda från början? Hade han kunnat ge politiken en starkare egen prägel? Ja sannolikt, men frågan är då om han överlevt de här åren.

Politiken i världens mäktigaste land må vara demokratisk och öppen, men det finns också en historik av annat slag, främst manifesterat av Kennedy-brödernas öde.

Som stor amerikavän, med många kontakter med landet under åren, var valet av Obama en stor källa till förhoppningar och glädje. Utifrån de förutsättningar han hade att hantera som landets förste färgade president, och den ekonomiska kris han fick i knät, är han fortfarande en person som inger hopp. Låt vara att mycket kunde varit annorlunda om presidenten haft större möjligheter att styra i egen riktning.

2013.08.05

Jarl Strömbäck

SPI Välfärden