Landsting i gungning 4.

Landet ligger vitt över nybyggarområdet efter vinterns första riktiga snöfall denna lördag-morgon den 1 december 2012. Om några timmar är det dags för årets första julbord på norra berget med barn o barnbarn. Men först några tankar i serien om landstinget.

Hur skapar man en organisation i landstingen som är hållbar över längre tid, men också får hög acceptans bland befolkningen? Frågan är i hög grad motiverad, när man ser till utvecklingen över gångna år.

Landstingsfullmäktige

 

Om man nu vill våga sig på att tänka fritt, vilket kanske inte skadar, då bör man kanske också tänka alternativt.  Med det menar undertecknad bland annat att vården i möjligaste mån skall vara trygg och tillgänglig.

Redan 2004 motionerade undertecknad i landstinget vid Högakusten för att specialistvården skall fördelas så att även de mindre sjukhusen i norra delen av länet får bli ”bäst” på något specialiserat område. Modellen finns i andra landsting än det vid höga kusten, och när den behandlades här var anslaget positivt, men i verkligheten blev glömskans tystnad dess öde.

Istället har fokuseringen på fördelningen mellan det stora sjukhuset och de två små, varit ett återkommande bekymmer. Det problemet skall nu en centraliserad organisation lösa. Om det blir så får framtiden visa, någon självklar lösning är organisationsförändringen i sig inte. Om man fortsätter avlövningen av de båda mindre sjukhusen lär inte protesterna utebli

Nog om det, och låt oss tänka om sjukvården i stort. Hur skall den drivas, skall den vara lätt tillgänglig för den normale medborgaren som söker dess stöd. Skall den styras av behov eller ekonomi, och går de storheterna att kombinera. Sjukvårdsrådgivningen med sin 24-timmars service måste finnas kvar.

Den nya ledningen i landstinget har valt att döpa om primärvården till hälsocentraler. Låt oss tänka oss in i en situation, där hälsocentralerna får ansvar för förebyggande och rehabiliterande verksamhet, medan sjukvården i större utsträckning koncentreras till sjukhusen.

Med de synsätten skulle hälsocentralerna få en ytterligare fördjupning av insatser för förebyggande- hälsobefrämjande och rehabiliterande slag. Låt oss anta att i det arbetet också rymdes behandling av banalare symptom, den gränsdragningen kan tillsvidare få bara öppen. Hälsocentralernas roll skulle inte förringas, men väl förändras.

Konsekvensen av det synsättet borde bli en kraftig satsning på akutcentralerna på sjukhusen. Det är dit den vanliga medborgaren tänker sig att åka vid olyckor eller sjukdomstillstånd. Med adekvat bemanning, utrustning och kompetens för att möta behoven borde det minska riskerna för att de felaktigheter och tillkortakommanden i vården som ryms i socialstyrelsens rapporter, och lex-maria anmälningarna bromsades upp. Akuten skall vara en arbetsplats för erfarna specialister, med bred kompetens från olika områden.

Personligen vill jag tro, att kommer man bara rätt in i vårdkedjan, då får man bra vård. Men landstinget vid Höga kusten har trovärdighetsproblem att ta itu med. De problemen har historiska orsaker, som tyvärr har fått konsekvensen att trovärdigheten är skadad.

Det är dags för omtag, men att göra det på ett sätt som upplevs som rätt med avseende på allas rätt till trygghet, oberoende av bostadsort. Allt kan inte göras överallt, det vill jag tro att människor förstår, men all kompetens bör heller inte koncentreras till det stora sjukhuset. I vart fall inte om man har ambitionen att få folklig acceptans från länets medborgare i stort.

2012.11.28

 

Jarl Strömbäck

Rätt tänkt

Trettondagshelg och skidspåren är perfekta i Västernorrland. Det blev en fin skidtur med 7-årigt barnbarn, med hennes av morfar nyinköpta och nyvallade skidor. Och hon var såå stolt över att hon klarade backarna utan att ramla.

För drygt 1 år sedan fick landstinget i V-Norrland efter årtionden av s-majoritet en ny borgerlig ledning. Förhoppningarna på att få se en ny politik var stora. En vändning bort från landstingets återkommande och kritiserade kriser, till en nystart präglad av mer glädje och tillförsikt. Bättre ekonomi och ett klimat som får personal att stanna, och patienter att känna trygghet när man söker vård.

Än återstår mycket när det gäller specialistvården, innan man kan tala om en verklig vändning. En vändning som ger länets alla medborgare en likvärdig vård oberoende av var man bor. Centralisterna som gärna utarmar vården i länet i stort, för att satsa ytterligare på länets storsjukhus längst ner i söder, möter motstånd av de som vill se en decentraliserad specialistvård med god tillgänglighet också i andra delar av länet.

När det gäller primärvården har det skett förändringar. Att förvandla primärvårdscentraler till hälsocentraler är i och för sig semantik så länge man inte fyller orden med innehåll. Det pressmeddelande som kom den 4.1.2012 tyder på att man verkligen vill gå vidare på det förebyggande hälsoarbetets väg, och det är rätt tänkt.

Länets medborgare lever farligt, eller osunt om man så vill. Övervikten och sjukligheten i länet är långt över rikssnittet vilket också påverkar sjukdomsbild och dödlighet. Därför går man från primärvårdens sida ut med en 10-årig kampanj under mottot ”Länge leve Västernorrland”.
I det innefattas gratis hälsoundersökningar, hälsosamtal, satsningar på motion med hjälp av bland annat ”fysisk aktivitet på recept” (FAR).

Det är dags att för en gångs skull ge de ansvariga för omtänkandet en klapp på axeln, ni har hittat en dörr till ett bättre liv för länsmedborgarna. Se nu till att den dörren också hålls öppen, och att soffsittandet, ölandet och annat eländesskapande får en konkurrens i bland annat fina skidspår i vårt vackra vinterlandskap.

2012.01.06
Jarl Strömbäck