Hunden eller svansen

Filmen ”Wag the dog”, som kom för ett antal år sedan var en roande satir mot ledarskapets förfall i en tänkt amerikansk presidents miljö. Det är lätt att i kampanjandet lyfta slagord likt Obamas ”Yes we can”. När väl valet är över och media, lobbyister och rådgivare väller fram med sina dagordningar, då uppstår lätt frågan, vem styr egentligen, hunden eller svansen? I slutet av årets valrörelse har vi kunnat se kommentarer med tydligt kritiskt innehåll över valrörelsen. Vem har styrt dagordningen, det politiska systemet eller media? Media styr över debattfora och nyhetsredaktioner och med det följer ett särskilt ansvar. Frågan är berättigad på många sätt, det är viktigt att den tredje statsmakten uppträder med sin auktoritet, men hur balanseras det mot en allsidig och öppen redovisning av politikens olika alternativ och arenor? Vad är viktigast, sensationsjournalistik och sålda lösnummer, eller sakligt och kanske lite tråkigare kunskapsförmedling? I ett par tidigare inlägg har hanteringen av SD kommenterats, jag hoppas media vid den här tidpunkten fått inbjudan till galamiddagen. Ett annat alternativ i valet var SPI, ett parti med heltäckande riksprogram som för 10 år sedan var långt större än SD. Hade det partiet fått samma grad av uppmärksamhet som SD, hade med stor säkerhet SD inte funnits i riksdagen idag. När väl analyserna av SD-s valframgång blir klar, kommer man nog att se att det var inte bara arga unga män som röstade på partiet. Så vem styrde valrörelsen egentligen, politiken eller media, hunden eller svansen? Utfallet blev vad det blev,inte av en slump utan med hjälp av de mediala prioriteringarna. Den danska kritiken av den svenska valrörelsen är berättigad. Behöver vi valobservatörer, så låt dem börja med en eftervalsanalys av årets val. 2010.09.27 Jarl Strömbäck