Augustitankar.

Vindkraftspark, Strömsund i Jämtland. Havet ligger oljeblankt stilla, och stillheten är också nästintill fysisk när jag glider in i hamnen på semesterön den sena augustidagen. Buset har lämnat plats för stillheten på Norrlandskustens mest namnkunniga ö. Och i butiken med dess sporadiska öppettider har man nu tid att lyfta blicken, föra samtal på ett personligt sätt och utan högsommarens stress. Det är en dryg månad nu sedan flera hundra båtar med sina besättningar trängdes i hamnen och på den lilla bygatan. Och i det politiska livet börjar debatten ta liv igen. På senare tid har vi i både riksmedia och lokalt kunnat ta del av ifrågasättandet av de vattendirektiv som kommit från EU, och nu skall översättas i lag och handling i vårt land. Ännu ett av dessa påbud som i grunden handlar om att beskära den nationella beslutanderätt, och den äganderätt som vi vant oss vid att se som självklar. När varningsklockorna för en del år sedan började klinga med budskapet att värna om det svenska självbestämmandet, möttes det av stor kyla från flertalet politiska instanser. Sakta börjar en ny medvetenhet sprida sig, och bra är väl det. Var hamnar vi i en förlängning där EU beslutar över land och vatten, över näringsliv och energipolitik, och riksdagen blir dess förlängda arm och villiga lagstiftare. En massiv utbyggnad av vindkraft för att stödja och exportera energi till kontinenten, medför enorma ingrepp i naturen. De kontrakt som styr den exporten kommer att förutsätta att vi kan garantera leverans under alla omständigheter, vilket innebär att vattenkraften, eller kärnkraften måste byggas ut väsentligt. Reglerkraft kallas det i officiella sammanhang. Man behöver inte vara EU-motståndare för att ha synpunkter på den politik som förs, och dess konsekvenser på vårt land. Den insikten hoppas jag kommer att prägla mer av debatten på det här området framgent. 2009.08.30 Jarl Strömbäck Landstingsledamot Seniorpartiet SPI Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669 http://liberalavindar.blogspot.com

Augustikväll

Augusti, varma dagar och kvällar med ljummen luft. Frodig grönska, kräftor eller surströmming allt efter belägenhet och smak. Det är tid för sommarens efterrätt. I skogarna väntar naturens blå och röda guld på att skördas. Så måste i alla fall många av de från fjärran länder som lockats till vårt land föreställa sig det. Kanske lurade av samvetslösa människor, vilka lovat mycket men håller lite. Så svävar tankarna iväg medan jag plockar mitt röda guld, mina lingon på ön. Där växer bären i överflöd, ingen plockare behövs. Nävarna blir fort fulla och likaså den lilla hinken. Men så är det inte alltid. För de som skuldsatt sig för att från fjärran land göra resan till bärens ”Klondyke”, i tron att man skulle bli rik kan sluträkningen bli smärtsam. Och de som profiterade på resan kan räkna sina pengar utan ryggont och insektsbett efter långa dagar i skogen. Här hemma talas det mycket om arbetslöshet, inte minst bland de unga och i glesbygd. Bland dem finner man sällan bärplockare. Likt arabländernas sheiker får gästarbetarna göra det ”ovärdiga” jobbet, alltmedan de arbetslösa väntar på att bidragsmaskineriet skall mata dem. Sverige i augusti 2009 Jarl Strömbäck

Från ord till handling

Generationer i samverkan Att gå från ord till handling är inte alltid lätt. Ändå är beslutet att våga det steget det avgörande, inte minst gäller det i politiska frågor. För egen del har sommaren 2009 blivit en vägdelare på flera sätt. Samtidigt som en nära 100-årig anhörig avslutat sin jordavandring, har ett litet charmtroll till barnbarn kommit till världen. Generationerna avlöser varandra, och så skall det vara. Vi som är de äldre skall som goda förebilder och stöd finnas med på resan genom livet för de nya, och gör det väl också i allmänhet med stor glädje. Men nu skakas den solidaritet som så väl behövs mellan generationerna i sina grunder. Inte på grund av något hugskott från enskildas håll, men väl av ett politiskt etablissemang som gör sitt bästa för att ställa grupp mot grupp enligt den gamla tesen om att härska genom att söndra. När därför de fem största pensionärsorganisationerna med ca 800.000 medlemmar bakom sig, i gemensamt brev till regeringen för fram sina synpunkter till regeringen så är det skarpa ordalag som gäller. Tillåt mig att citera.: ”Med de pensionssänkningar som blir nästa år, de gap i inkomstutveckling vi sett de senaste 15 åren mellan pensionärer och löntagare och skatteorättvisan, ser vi ett samhälle som rivs isär. Grupp ställs mot grupp. Vi pensionärer känner att vi ställs utanför samhällsutvecklingen”. Till Anders Borg, vår finansminister blir budskapet än tydligare: ”När vi från samtliga pensionärsorganisationer uppvaktade dig för ett år sedan sa du att pensionärerna skulle stå långt fram i kön vid nästa budget. Du kunde heller inte argumentera emot det orättvisa i att pensionärer betalar väsentligt högre skatt än löntagarna på samma inkomst. Den orättvisa inkomstskatt som införts av den regering du är finansminister i, är ett brott mot pensionsöverenskommelsen. Att rättvisan återställs är en förutsättning för att vi pensionärsorganisationer skall skall kunna acceptera pensionssystemet.” En regering som gör till sitt motto att ställa generationer mot varandra, att härska genom att söndra eller för den delen så tydligt markerat sitt avståndstagande till de äldre förtjänar inte mitt stöd. Att gå från ord till handling för egen del har därför blivit liktydigt med att lämna drygt 15 år i ett av regeringspartierna. Det rättstänkande jag förknippar med en liberal och ansvarstagande grundsyn tar jag med mig, när jag nu fortsätter mitt politiska arbete i Seniorpartiet SPI. 2009.09.22 Jarl Strömbäck Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070 6727669

Om vägval

Vägval I historiens ljus, är ett begrepp som ofta används. I en tidigare blog i somras tog jag upp de livserfarenheter som i stort överflöd gavs i två böcker skrivna för många år sedan av de legendariska kulturpersonerna Dag Hammarskjöld och Torgny Segerstedt. Dag med sina ständiga våndor över om han handlade rätt i olika situationer, kontrasterar där helt mot Torgnys övertygelse och styrka när han angrep stor som låg i sin kamp mot nazismen och dess krypande medlöpare inte minst i vårt land. Ur de böckerna finns mycket visdom att hämta, ur Dags tankar kanske våndan inför dagens flykt och vad den för med sig, ur Torgnys skrifter vikten av att hålla fast vid principiella synpunkter. Att ha kraften att stå upp även när omgivningen kryper för den stora makten. Det finns en allmän lärdom av evighets dimensioner också i det. Nämligen den att också i vår tid mäts egennyttan mot allmännyttan i stort som smått. Egoismen mot humanismen, och tolerans och solidaritet mot dess motsatser. I de stunderna har vi alla ett vägval, ett val som kanske bryter gamla mönster men samtidigt öppnar nya dörrar. Endast den som prövar sina vingar lär sig flyga. 2009.09.19 Jarl Strömbäck

Lurad i fällan

Lurad i fällan, så skulle man kunna karaktärisera Mona Sahlins och socialdemokratins dilemma inför valrörelsen 2010. När trycket från alliansen om en gemensam fiende, mer konkret uttryckt ett gemensamt alternativ från motståndarna blev för stort, vek S ner sig och gick samman med Miljöpartiet och Vänstern. Den 15.8 höll så Mona Sahlin sitt inledande tal inför valåret 2010, ett tal som lika gärna kunde ha hållits av Gudrun Schyman eller Lars Ohly. Könskampen skall tydligen bli modellen för Mona Sahlin och hennes parti i valrörelsen. Det är svårt att se skälet till det. Är syftet att ta död på Feministiskt initiativ eller Vänstern, så kan resultatet lika väl bli ett totalt sammanbrott för S. Ett parti som tidigare setts som en garant för mångsidighet, riskerar sin ställning genom att låsa sig i en position av könskamp och ensidighet. Lycka till säger jag gärna, men ser för mig själv hur alliansens företrädare ler av tillfredsställelse. 2009.08.16 Jarl Strömbäck

Den nya arvsskatten.

Solen skiner genom tunna skyar när jag promenerar längs Norrmälarstrand i mitten på augusti. Det hektiska livet börjar återvända efter sommarens vila, och uppladdningen inför valet 2010 är förestående. Mycket har hänt under de senaste åren i det politiska landskapet. Vi har i vårt land i praktiken fått ett två-partisystem, låt vara att de två träden har grenar med lite olika utseende. De har ändå accepterat att växa på samma stam. Men en levande flora fordrar också föryngring. Piratpartiet är exempel på att ”undangömda” frågor kan väcka mångas engagemang. Integritetsfrågorna, eller om man så vill Orwells bildspråk skall granskas noga och vägas mot den enskildes integritet. Det förstod långt fler än några fildelande ungdomar. En annan fråga som fått många slumrande medborgare att vakna upp är den nya arvsskatten. För så kanske man skall klassa den särskilda skatt på de äldres inkomster, som nu gör att den som har en lön före skatt om 20.000 kronor i månaden, betalar 1000 kronor mer i skatt än den som är yrkesaktiv vid samma inkomst. Och nu talas det om något som kallas bromsen, den beräknas medföra att vid nästa mandatperiods utgång, de äldres lön minskats med ca 35%. Är tanken att de som inget har i reserver få matkuponger till den kommunala matsalen i det samhället? De som genom genom sparsamhet har tillgångar, kommer tvingas ta dem för sitt uppehälle, och barn och barnbarn kan känna sig snuvade på arvet sedan den konfiskatoriska penningpolitiken mot de äldre fått genomslag. Inget samhälle blir rikare av att det stympas ekonomiskt i sin ena ände. Det borde de stora regeringsträden erkänna och ha förståelse för. Och kanske kan väljarna, oberoende av ålder ge den insikten en knuff på vägen in till 2010 års val. 2009.08.11 Jarl Strömbäck

Inte som min syster

Dalida och Ceasar, gränsbrytare. I en värld som blir alltmer integrerad, blir också kulturkrockarna allt fler. De kan handla om synsätt på relationer mellan människor, synen på mäns och kvinnors ställning i samhället. Men också rätten till utbildning, valet av livspartner eller levnadssätt. Ett av de allra bästa program jag sett på länge har den rubrik jag använt på den här bloggen, och gick på TV2 den 9.8. Där handlar det om just de här frågorna, med särskilt fokus på kvinnans, eller kanske snarare de unga flickornas rätt att välja sitt liv, sin ställning i stamsamhället, liksom i staden. Programmet kommer att återsändas den 13.8 och den 15.8, och jag önskar att alla de som intresserar sig för de här frågorna tar sig tid att se programmet. Människor är underbara, men också märkliga i sin syn på relationer och makten över klanens heder. Om det berättas i den här dokumentären som har sitt ursprung i gränslanden mellan Syrien och Libanon. Områden från vilka många av våra nya svenskar har kommit. Titta lyssna och begrunda. 2009.08.09 Jarl Strömbäck

Demokrat i förfall?

Malin Petre´heter en krönikör som i en krönika i bland annat Sundsvalls tidning den 6.8 på ett mycket initierat sätt klär av de politiska etablissemangen dess förment så demokratiska kläder. Där tar hon upp den klanbildning som är en del av vårt politiska systems stora problem. I många partier, i synnerhet på lokal och regional nivå, styr grupperingar vilka biter sig fast i makten och de ekonomiska köttgrytor som följer med den. Följden blir en allt mer förstelnad verksamhet, avhopp av de mer kreativa krafterna i partierna och ett alltmer sviktande väljarstöd. Låt mig ge ett par exempel förutom de Petre´tar upp i sin krönika. Vid det liberala partiets provval inför valet 2002 vann en för mig känd person provvalet med god marginal. Provvalen brukar respekteras när det gäller de ledande platserna, men inte denna gång. Länsförbundets ordförande ville så hjärtans gärna att hans hustru skulle få riksdagsplatsen trots att hon bara kom på 4:e plats i provvalet. Genom en överenskommelse med det kvinnliga nätverket, och i ett nomineringsmöte som samlade ca ¼ -del av de som delttagit i provvalet var den saken ordnad. Och parttiet fick en riksdagskvinna som inte fått några ledande uppdrag, som saknar förmåga och kompetens i största allmänhet, och som inte kommer att lämna några positiva avtryck efter sig när hon sannolikt får lämna riksdagen vid 2010 års val. Vid valet till landstinget 2006 fick samme person, som ende personvalde i partiet ca 17% personröster. Det var dubbelt så många personröster som nästkommande två personer från den södra länsdelen. Naturligt nog förklarade sig vår man villig att ta på sig rollen som gruppledare för partiet i landstinget. Det skulle han inte gjort, förtrytelsen över att bryta med den gängse ordningen blev oerhörd, naturligtvis gällde inte personrösterna den interna fördelningen av mandat. Förnyelsen blockerades än en gång. Det politiska systemet har sina dödgrävare som också Petre´noterar i sin krönika. Det om något skrämmer bort de som besitter kreativitet och kompetens. Kvar blir usla maktspelande personer, för vilka egenintresset för länge sedan ersatt allmänintresset. 2009.08.07 Jarl Strömbäck

Lycka till doktor Kim.

Naturhamnen, bilden tagen vid annat tillfälle Solen skiner från en klarblå himmel och det är en av den här sommarens riktigt fina dagar. I naturhamnen ligger barnfamiljer med sina båtar. Barnen leker och stojar, fiskar spigg med sina håvar och hoppar i och simmar från bryggan. Så också många av oss vuxna. Vattnet har passerat +20 trots att den fina naturhamnen är del av det stora havet. När eftermiddag börjar bli kväll kommer en segelbåt sakta glidande in mot bryggan. Det är doktor Kim som är ute för att roa sig ett par timmar med några av ledarna för det stora idrottslaget. Vi pratas vid en del, nästa vecka skall han påbörja seglingen ner till vårt södra grannland där han har sina rötter. Doktor Kim är en duktig och respekterad läkare. Han har trivts bra med arbetet på vårt sjukhus, och den klinik som han tillhör är en spetskompetens också i ett större perspektiv. Men i den omtumlande förändring som nu genomförs, den kulturrevolution som pågår i länet, vill han inte längre vara med. Väntar man med strukturåtgärder och förändringsarbete för länge, blir i allmänhet nödvändiga åtgärder desto mer drastiska. Just det drabbar nu landstinget i Västernorrland. Med landets sämsta ekonomiska resultat i relation till antalet medborgare, så blir också omfattningen av åtgärder därefter. Varningssignalerna har inte saknats, men en ständig polarisering mellan nord och syd i länet, mellan ett överdimensionerat länssjukhus och därmed en upplevd obalans i vårdutbudet i länet, har plågat verksamheterna. Det politiska ledarskapet har blockerats, det har i sin tur skapat ett tjänstemannavälde där den tyngsta enheten naturligt nog oftast dragit det längsta strået. Ur de återkommande kriserna har ett sjukvårdsparti uppstått, låt vara att det knappast gjort situationen bättre. Nu skall den stora omstöpningen göras. Läkarna skulle skonas var tanken, de behövs varenda en. Däremot ryker fotfolket i hundratal, ja tillsammans i länet blir det väl ca 1500 personer av de i landstinget ca 8000. Utan den uppbackning som fotfolket utgör, sviktar också den övriga organisationen. Det blir ”too many chiefs, and too few indians”, för att använda ett gärna använt begrepp. En av dessa chiefs, som nu vänder sig till andra jaktmarker är doktor Kim. För egen del önskar jag honom lycka till, med seglingen hem till sitt gamla hemland. Med den nya tjänst som väntar honom där när höst så småningom blir till vinter. Och naturligtvis beklagar jag att en väl etablerad klinik i vår lilla stad, en klinik med stor kompetens och gott rykte, mister en av sina ledande specialister. 2009.08.05 Jarl Strömbäck

Historiska perspektiv

Hugo Chavez, med diktatoriska ambitioner? Himlen gråter över mellersta Norrland denna lördag eftermiddag. En perfekt dag alltså. för en stund av reflektioner över samtid och dåtid. Samtiden bjuder på ett par nog så belysande nyhetsartiklar i dagens pressflod. I gränslandet mellan den extrema diktaturen och demokratin lever bland andra två länder, Iran och Venezuela. Dagens nyhet från Iran är att 100 reformvänner nu lagförs för sitt brott, att vara förespråkare för en förändring av det politiska landskapet. Från Venezuela nås vi av budskapet att det fria ordet skall kväsas, 34 radiostationer skall stängas, de har fräckheten att vara kritiker till den alltmer diktatoriska Hugo Chavez och hans regim. Det historiska perspetivet får återigen Torgny Segerstedt, den legendariske tidningsmannen från Göteborg stå för. På sin ”Idag-sida” skrev han den 11 oktober 1938, i samband med Hitlers annektering av delar av Tjeckoslovakien bland annat följande: I Tjeckoslovakien ålades också pressen återhållsamhet. Den tillhölls att inte reta sina grannar med oförbehållsam kritik. Man kan inte påstå, att denna försiktighet båtade landet. Pressens frihet är alltid en nagel i ögat på dem, som önska att efter eget gottfinnande handskas med folkens öden. I våra dagar, då den allmänna opinionen inte är bunden av politiska gränser, försöka alla som i tankens och ordens frihet se en fiende till sina strävanden, att tysta det fria ordet så långt det är dem möjligt även utanför landets gränser. Mönstren går igen. 2009.08.01 Jarl Strömbäck