Det tredje alternativet

Valtemperaturen stiger. Nu skall de senaste årens utveckling vägas mot de förväntningar som fanns inför 2006 års val, och de förändringar som vi vill se under kommande år. Bland partierna finns seniorpartiet – SPI. Vi som verkar här drivs inte av karriärkrav, snarare är det så att vi har barn- och barnbarn. Dom vill vi ge ett bra samhälle att växa upp i. Ett samhälle präglat av tillit och trygghet, liksom tron på de goda värdena i livet. SPI - Sveriges Pensionärers intresseparti, funnits i drygt 20 år. I våra led finns stor politisk och annan kunskap som vi vill använda för påverkan av samhällsutvecklingen. Se oss gärna som en politisk gren av de äldres organisationer. Vår strävan är att vara ett parti för hela landet och för samtliga medborgare. Inte ett genuint intresseparti för någon enskild grupp, eller någon enskild landsända. Den S-märkta regeringen för drygt 10 år sedan (S) hade ekonomiska problem att brottas med liksom problem med arbetslöshet. Man valde då att i hög grad förtidspensionera de som inte ansågs vara anställningsbara. För att klara kostnaderna för det användes pengar ur de pensionsfonder som var avsedda för 65+ personer. De äldre, pensionärerna fick därmed betala något som egentligen var sociala kostnader. Utöver det flyttade man över 258 miljarder från pensionsfonderna till statskassan, något som närmast kan betecknas som en plundring av de äldres sparbössa. Den åtgärden är orsaken till att pensionerna sänks årligen nu. När den nya regeringen tillträdde 2006 fanns stora förhoppningar om en bättre, mer rättvis politik. Istället har vi en regering som skapat en ny form av klassfråga, nämligen åldersdiskriminering av de äldre i ekonomiskt avseende. Lika skatt för lika inkomst har varit en självklar del av en rättvis skattepolitik, så är det inte längre. De äldre får acceptera sänkningar av sin uppskjutna lön och högre skatter än löntagarna, alltmedan andra grupper i samhället ökar sina ersättningar. Därav den stora besvikelse som kommit till uttryck i kontakterna mellan företrädare för de äldre och de etablerade politiska partierna. Finns det skäl för de äldre att klaga? Medelinkomsten i Sverige år 2009 var ca25 500 kronor/månad. Genomsnittspensionen för landets samtliga pensionärer år 2010 är ca 13000 kr/månad. Bland många nationalekonomer brukar man använda begreppet ”relativ fattigdom” om de som har en inkomst mindre än 60 % av medelinkomsten för löntagarna. Med den definitionen lever hälften av landets äldre, ca 800 000 personer i relativ fattigdom. För dem är valet i höst ingen lätt fråga. Vem kan man lita på egentligen? Vi har i kommande val för första gången något som närmast kan liknas vid ett 2-parti system. Ingen av grupperna har på något bindande sätt visat att man vill ta bort de klassgränser man nu byggt mot de äldre. Det behövs ett tredje alternativ, ett alternativ som inte bygger på motsättningar mellan grupper av invandrare och svenskar, eller mellan olika delar av landet. De äldre som är missnöjda med den politiska utvecklingen har ett bättre alternativ för sitt val än de främlingsfientliga Sverigedemokraterna. SPI är det alternativet. 2010.03.20 Jarl Strömbäck Landstingspolitiker SPI Riksdagskandidat 2010. Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669